Vapen

Den salesianska kongregationen i världen

Det salesianska vapnet

Det salesianska vapnet är ett av de mest betydelsefulla tecknen på den salesianska kongregationens identitet. Det är inte bara ett institutionellt emblem eller ett enkelt kännetecken för tillhörighet: det är en visuell syntes av Don Boscos karism, av hans andliga program och av den mission som anförtrotts salesianerna i kyrkan och i världen.

Genom sina symboler uttrycker vapnet kärnan i den salesianska kallelsen: att leva för Gud och för de unga, särskilt de fattigaste och mest övergivna, enligt det valspråk som Don Bosco valde: Da mihi animas, cetera tolle — ”Ge mig själarna, ta allt det andra”.

Vapnets ursprung
Den salesianska kongregationen, grundad av Don Bosco den 18 december 1859, hade till en början inget officiellt vapen. Under de första åren använde man för sällskapets sigill en bild av den helige Frans av Sales, kongregationens skyddshelgon, åtföljd av en latinsk inskrift som angav det fromma salesianska sällskapet. Det valspråk som då användes var: Discite a me quia mitis sum — ”Lär av mig, ty jag är mild”, en evangelisk hänvisning helt i linje med den anda av mildhet, saktmod och pastoral kärlek som är utmärkande för den helige Frans av Sales.
Behovet av ett officiellt vapen växte fram 1884, under bygget av Basilica del Sacro Cuore i Rom, som påven Leo XIII hade anförtrott åt Don Bosco. Man fann det lämpligt att placera även det salesianska vapnet bredvid påvarna Pius IX:s och Leo XIII:s vapen. Det första utkastet presenterades den 12 september 1884 av don Antonio Sala för det överordnade kapitlet. Ritningen var gjord av professor Boidi, lärare i teknisk ritning vid Collegio San Giovanni Evangelista i Turin och medarbetare till salesianerna.
Utkastet innehöll redan de väsentliga elementen i det nuvarande vapnet: ankaret, det brinnande hjärtat, den helige Frans av Sales, stjärnan, skogen, bergen, palmen, lagern, rosenkransen av rosor, korset och valspråket. Don Bosco ingrep personligen i vissa detaljer, särskilt genom att ersätta stjärnan överst på skölden med ett strålande kors. Stjärnan behölls i form av en komet, placerad ovanför hjärtat.
Det officiella vapnet förekom för första gången i Don Boscos cirkulärbrev av den 8 december 1885, högtiden för den saliga Jungfru Marias obefläckade avlelse. Sedan dess har det i allt väsentligt förblivit den salesianska kongregationens heraldiska tecken.

Allmän betydelse
Det salesianska vapnet samlar i en enda bild de teologala dygderna, minnet av grundaren, hänvisningen till sällskapets skyddshelgon och den andliga inriktningen i den salesianska missionen.
Stjärnan, ankaret och hjärtat står för tron, hoppet respektive kärleken. Den helige Frans av Sales hänvisar till den apostoliska stilen av mildhet och godhet. Skogen påminner om Don Bosco och hans ursprung. Bergen anger kallelsen till helighet. Palmen och lagern frammanar den lön som utlovats åt ett troget, uppoffrande och dygdigt liv. Rosengirlanden påminner om missionens skönhet och mödor. Korset, placerat överst, riktar allt mot Kristus, källan och fullbordan av den salesianska kallelsen.

Stjärnan: tron
Stjärnan är en symbol för tron, ett ljus som visar vägen. I den kristna traditionen hänvisar den till Kristi närvaro, världens ljus och mänsklighetens vägledare. I det salesianska vapnet anger stjärnan att det pedagogiska och pastorala arbetet inte föds ur ett rent mänskligt projekt, utan ur tron på Gud och ur längtan att leda de unga till mötet med honom.

Ankaret: hoppet
Ankaret, placerat mitt på skölden, står för hoppet. Liksom ankaret till sjöss ger stabilitet mitt i vågorna, så bär det kristna hoppet hjärtat i prövningar, mödor och historiens ovisshet.
I den salesianska traditionen påminner ankaret om att fostran alltid är en hoppets handling: hopp till Gud, till de unga och till det goda som kan växa även i de mest bräckliga situationer.

Hjärtat: kärleken
Det brinnande hjärtat är en symbol för den pastorala kärleken. Det påminner om Kristi glödande kärlek och om den totala självutgivelse som präglade Don Boscos liv.
Den salesianska missionen föds inte i första hand ur en organisation, utan ur ett hjärta som brinner för Gud och för de unga. Hjärtat i vapnet uttrycker en konkret, verksam, fostrande och missionerande kärlek, som förmår komma nära framför allt den som är fattig, ensam eller övergiven.

Den helige Frans av Sales
Gestalten av den helige Frans av Sales påminner om kongregationens skyddshelgon. Don Bosco ville att hans söner skulle kallas salesianer just för att anknyta till den helige biskopen av Genèves godhet, mildhet, tålamod och apostoliska kärlek.
Pennan och pappersarket som åtföljer hans bild påminner också om betydelsen av pressens apostolat, av god läsning och av den folkliga spridningen av den kristna kulturen. Don Bosco tillmätte kommunikationen stort värde och ville att även det skrivna ordet skulle vara ett redskap för evangelisation och fostran.

Skogen
Skogen i sköldens nedre del anspelar direkt på grundarens efternamn (italienska ”bosco” betyder skog). Det är dock inte bara en hänvisning till namnet. Den pekar på Don Boscos ödmjuka och försynsrika rötter, hans bondeursprung, hans familjs enkelhet och den konkreta historia ur vilken den salesianska missionen föddes.
I skogen bevaras minnet av ursprunget: en kallelse som mognade i fattigdom, i arbete, i en enkel tro och i Guds drömmar.

Bergen
Bergen som reser sig bakom skogen anger de höjder av kristen fullkomlighet som varje salesian är kallad att sträva mot. I den bibliska och andliga traditionen är berget platsen för mötet med Gud, en bild av uppstigning, rening och helighet.
I det salesianska vapnet påminner de om att den pedagogiska missionen inte kan skiljas från det andliga livet. Salesianen är kallad till helighet mitt i själva missionen, genom att leva sin vigning bland de unga och för de unga.

Palmen och lagern
Palmen och lagern, sammanflätade vid sköldens fot, är tecken på seger, trohet, offer och härlighet. Palmen påminner om martyriet, uthålligheten och Kristi seger över döden. Lagern, som är ständigt grön, är en symbol för ära, fred och odödlighet.
Tillsammans anger de att det salesianska livet bär frukt när det ges bort. Den apostoliska fruktbarheten föds ur trohet, offer och beredskap att förbruka sitt liv för de ungas bästa och för Guds rike.

Rosengirlanden
Rosengirlanden överst på skölden påminner om den salesianska kallelsens skönhet och samtidigt om dess krav. Den kan läsas i ljuset av den berömda drömmen om rosenbersån: rosorna anger missionens glädje, löfte och fruktbarhet; törnena påminner om den möda, det offer och det tålamod som krävs för att leva den i trohet.

Den salesianska missionen är ljus och glad, men inte utan kors. Don Bosco lär oss att hålla samman båda dimensionerna: gåvans skönhet och kärlekens pris.

Korset
Högst upp i vapnet finns det strålande korset. Det är inte en enkel utsmyckning, utan hela emblemets andliga centrum. Alla element i vapnet finner sin djupaste betydelse i korset.
Tron, hoppet, kärleken, den salesianska mildheten, den pedagogiska missionen, uppstigningen mot helighet och livets gåva är riktade mot den korsfäste och uppståndne Kristus. Korset påminner om att det salesianska verket tillhör honom och av honom får kraft, ljus och fruktbarhet.

Valspråket: Da mihi animas, cetera tolle
Valspråket Da mihi animas, cetera tolle — ”Ge mig själarna, ta allt det andra” — är den högsta sammanfattningen av den salesianska andan. Don Bosco ville ha det i vapnet eftersom han i det såg programmet för sitt eget liv och för den mission som anförtrotts hans söner.
Dessa ord uttrycker det absoluta företrädet för människors frälsning. De uppmanar till att sätta de unga i centrum, deras värdighet, deras mänskliga och kristna utveckling, deras eviga bestämmelse. Allt annat — prestige, bekvämlighet, personliga intressen, trygghet — kommer i andra hand.
Valspråket är ingen dekorativ formel, utan ett andligt arv. Det definierar kärnan i den salesianska kallelsen: att helt tillhöra Gud för att helt ge sig åt de unga.

Vapnets aktuella värde
Än i dag behåller det salesianska vapnet sin symboliska kraft intakt. Det påminner kongregationen om dess ursprung, dess identitet och dess mission. Det inbjuder varje salesian att leva i tro, hopp och kärlek; att följa Kristus på korsets väg; att efterlikna den helige Frans av Sales apostoliska mildhet; att bevara Don Boscos hjärta; att söka heligheten i den pedagogiska och pastorala tjänsten.
Det salesianska vapnet är inte bara ett kännetecken. Det är minne, identitet och mission. Det är ett arv som anförtrotts kongregationen och alla som delar Don Boscos karism: att söka själarna, tjäna de unga och ge allt av kärlek till Gud.